Gläfs

Anteckningar från tidigare möten:

7 april 2017

Från mötet 7 april 2017

Anteckningar från Gläfs nätverksträff fredagen den 7 april 2017 i Författarnas hus

Närvarande: Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Johanna Pettersson och Ghazi A. Khurshid.

  1. Vi diskuterade möjligheter för Ghazis projekt att översätta några svenska läroböcker till olika hemspråk, för att ge alla elever likvärdigt studiematerial. Ghazi framhöll att bokprojektet löser ett litet problem (bristen på bra böcker och transparens i hemspråksundervisningen) för att egentligen lösa ett större (integrationen, skolans värdegrund, demokratin). Vilka förlag kan tänkas vara intresserade? Förlaget Nypon i Helsingborg ger ut bredvidläsningsböcker för barn på bl a arabiska och persiska och har därigenom kontakt med skolväsendet. Johanna skriver till förlagets chef.
  2. Ghazi tar reda på hur många barn som har haft modersmålsundervisning de senaste åren.
  3. Vi kan söka medel hos Lärarstiftelsen i Sveriges allmänna folkskollärarförening. Madeleine tar på sig att formulera en ansökan, när Ghazi godkänner den skriver Gläfs nätverk under. Vad ansökan gäller är dels pengar till arbetet med översättningen, dels stöd till en del av utgivningen, om det krävs för att vi skall få förlag.
  4. Vi bör kontakta kommunala språkcentrum, som betalar material för hemspråkslärare och fråga om deras tjänster. Bara i Göteborg finns 300 lärare i hemspråk. Det finns även en privat firma, Omniglott, som erbjuder friskolor, privata och kommunala skolor studiematerial och förmedlar lärare.
  5. Projektet Fakta med klass: Till inspirationsdagen i Författarnas hus 21/4 för författare hade 15 anmälningar kommit in. Skolor får på hösten 2017 söka medel från Kulturrådet till Skapande skola för våren 2018. Där kunde vi komma in. Ingrid Remvall gör en mall till hjälp med boktryckningen för elever i projektet.
  6. Sakprosaboken: Bibliotekstjänst tror inte på idén för sina läsare, dvs. biblioteksanställda. Vi måste rensa i författarlistan för att minska det tänkta sidantalet. Kanske kan vi ändå anpassa boken till de temaböcker som NoK ger ut. Vi får alla i sommarläxa att läsa Hva er sakprosa (2012) av Johan Tønnesson, professor i sakprosaforskning i Oslo.
  7. Bokmässan: Fredag eftermiddag framträder Ingrid Remvall på Molnet för att berätta om Fakta med klass. Vi tar av SFF:s medel för att betala hennes resa Malmö–Göteborg, dock ej traktamente eller övernattning.
  8. Nästa Gläfsmöte blir den 6 september kl 13–15 i Författarnas hus.

P.S. Bara några minuter efter att mötet avslutats inträffade terrorattentatet på Drottninggatan, nedanför vår öppna balkongdörr, innan vi hunnit ge oss av. Eftersom mötesanteckningarna inte skrivits rent förrän senare, följer här några uppdateringar:

Punkt 2: Ghazi har från Skolverket fått statistik om modersmålsundervisning i Sverige, gällande de tio största modersmålen. Utöver de tio finns 144 språk i skolorna. I början av maj skrev Madeleine till Lärarstiftelsen. Johanna fick också i början av maj svar från Nypon. Förlaget vill inte ge ut läromedel. Här är Skolverkets statistik [länk].

Punkt 5 och 7: Seminariet Fakta med klass var lyckat, men kanske bara fyra, fem deltagare var allvarligt intresserade av att arbeta med projektet. Det kommer däremot inte att presenteras på bokmässan, en naturlig följd av att Författarcentrum bojkottar mässan liksom flera av de berörda författarna. Det betyder att Gläfs inte som nätverk finns med i Göteborg i september, men flera medlemmar kan finnas på plats och t ex kontaktas via Facebook.

Antecknat av Anne Brügge

26 januari 2017

Från mötet 26 januari 2017

Anteckningar från Gläfs nätverksträff

Dag: 26 januari, 2017, kl. 11–13. Författarnas Hus, Stockholm

Närvarande: Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Ghazi A. Khurshid, Helene Rundgren, Johanna Pettersson från kl. 12.00.

  1. Verksamhetsberättelsen, ett utkast förelåg. Vi gick igenom och diskuterade visst innehåll. Bengt-Erik bearbetar förslagen och lämnar in.
  2. Skolböcker i modersmål. Ghazi har i Gläfs lyft frågan om modersmålsböcker redan tidigt i höstas och skrivit en artikel om frågan i Svenska Dagbladet. Ghazi har också haft kontakt med Språkcentrum i Stockholms stad. Över mail har han lyft frågan och pekat på olika aspekter för att visa att det behövs ytterligare insatser för att utveckla modersmålsböckerna. Tyvärr har Språkcentrum inte hört av sig. Ghazi har även mailat den person i Stockholms kommun som är ansvarig. Inte heller där något svar ännu. I en kontakt med Skolverket svarar myndigheten att de inte har något specifikt med den modersmålsfrågan att göra. Även Språkcentrum, Solna kommun är kontaktad. De håller med Ghazi om den analys som han skrivit fram. Bengt-Erik har hört sig för med lärare om frågan och aktualiserade om UNESCO-rådet kan göra något. Gläfs undersöker den saken. Problemet blottlägger hur det ser ut med kurslitteraturen i skolan. Vi diskuterar hur man bäst åtgärdar. Även kontakt med utbildningsdepartementet diskuterades. Mer information nästa Gläfs.
  3. Fakta med klass Kursen ”Fakta med klass” har försenats. Nu planeras kurser till slutet av mars början av april, med preliminär start 24 mars på SFF. Kursen blir startpunkt för projektet. Hemsida finns www.faktamedklass.se och ska fyllas på. Mötet diskuterade finansieringen av själva utbildningen, som gäller både författare och lärare vilka ska jobba med projektet. Utbildningen är en halv dag. Beslutade att höra med Arbetsförmedlingen om de kan finansiera. Oklart annars hur finansieringen kan gå till (Förbundet tillsammans med Natur & Kultur?). Kursavgift ska tas ut. Allt praktiskt om Fakta med klass ska finnas som information på hemsidan. Fakta med klass kan även arrangeras som seminarier på Nobelmuseet. Då är det viktigt att koppla arbetet till en aktuell nobelpristagare. Viktigt att skolans rektor är med på noterna och att lärarutbildningarna får information.
  4. Gläfsseminarium på Nobelmuseet Det har diskuterats om ett Gläfs seminarium skulle planeras till våren, försommaren. Efter diskussion bestämdes att vi avvaktar till hösten.
  5. Bokmässan Vi diskuterade ett 45 minuter långt seminarium med rubriken ”Måste det vara sant?” Vi bollade och luftade många idéer, fakta och talade om alternativa förklaringar inom naturvetenskapen. Hur göra världen begriplig för barn och när blir fabulerandet till skada för framställningen av fakta? Ett antal personer föreslogs delta och vi försökte formulera de inledande frågorna. Beslutade att Madeleine gör ett första utkast och skickar för synpunkter till ledamöterna som deltog i sammanträdet. Johanna Pettersson, som är skolbibliotekarie/bibliotekarie, föreslogs vara moderator för seminariet. Samt att om Gläfs får ok från bok&bibliotek då behöver nätverket ansöka om pengar från Förbundsstyrelsen för att genomföra seminariet.
  6. Antologin Gläfs har skickat in ett bokförslag till BTJ: ”Sakprosa i skola och samhälle”. Bengt-Erik har inte hört något än. Vi avvaktar. Andra förlag att tänka på är Gleerups, Norstedts, Ordfront.
  7. Övrigt NÄSTA Gläfs bestämdes till fredag den 7 april kl 13–15.

Rapporten är skriven av Madeleine Hjort

27 oktober 2016

Från mötet 27 oktober 2016

Anteckningar från Gläfs nätverksträff 27 oktober 2016 11–13 i Författarnas hus, Stockholm

Närvarande: Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Ghazi A. Khurshid och sista halvtimmen kansliets Susanne Steneros.

1. Minervas representant i Gläfs Ghazi A. Khurshid gav oss ytterligare exempel på tvivelaktiga inslag i de läroböcker i hemspråk som förekommer i svenska skolor, förmodligen okänt av såväl skolledare på de enskilda skolorna som hos Skolinspektionen och Utbildningsdepartementet. Vi i nätverket håller med om att alla skolelever har rätt till likvärdig studielitteratur, som sätter språkutveckling i centrum och inte okritiskt tillhandahåller politisk propaganda. Vi vill gärna gå vidare med frågan, både inom SFF, tillsammans med SLFF, Sveriges Läromedelsförfattares förening, och gentemot olika utbildningssystem och profilerade skolpolitiker. Anne talar i första hand med Gunnar Ardelius om förbundets hållning samt med Annette Rosengren om Minervas planer i frågan, och tar upp det med SLFF.

2. Vår planerade antologi med arbetsnamnet "Sakprosa i skola och samhälle" har fått nobben av Natur och kultur, men vi låter inte så lätt hejda oss utan går vidare till Bibliotekstjänst, som Lena Kjersén-Edman tidigare föreslagit. Anne vidarebefordrar Lenas kontakt till Bengt-Erik Engholm som tar kontakt. Vi kan samtidigt fundera på om något annat läromedelsförlag kan vilja hoppa på. Vi måste vara medvetna om hur copyrighten skall definieras i antologin. Får de medverkande författarna använda texten i andra sammanhang. Vad säger Btj om detta i fall de blir vår partner i projektet?

3. Fakta med klass. Vi är tacksamma att Katarina Kuick erbjuder oss att gå in i projektet som är hennes idé. "Skapande skola" har 20 miljoner att fördela per år, pengar som sällan går åt, så där har vi chans att komma in. Nu finns domänen faktamedklass.se och skall fyllas med innehåll. Bengt-Erik Engholm, Katarina och Ingrid Remvall går vidare med tidsplan, t ex halvdagskurs för författare i januari, med inbjudan till kursen i december 2016. När skolorna (i mars?) lägger höstplanerna bör vi ha namn på författare som vill delta, gärna lokala författare för att minska skolornas kostnader. Vad skall skolorna betala? Vi följer rekommendationen, det är också vad FörfattarCentrum kräver för att förmedla. Det finns fördelar med att ha ett minimipris för ett projekt och förslaget är 12.000:-, och FC och SFF skall diskutera om det är rimligt. Den inledande kursen kan möjligen Gläfs bekosta, en föreläsare, tre timmar i SFF:s lokal. Vi kan be om lov att föra över något av höstens gläfspengar till januari, eller ev. äska mera. Kursen bör vara gratis, men med straffavgift för den som anmäler sig och uteblir.

4. Seminarium på Nobelmuseet. Katarina Kuick har skrivit presentationstext som museets pedagoger skall få. Det skall alltid finnas en pristagarkoppling till deras seminarier. Vi riktar oss till yrkesverksamma, lärare och skolbibliotekarier. Läsforskaren Barbro Westlund är intresserad av att framträda här, tillsammans med en skolbibliotekarie och någon mer. Ny kontakt på Nobelmuseet under Carl- Johan Markstedts tjänstledighet är Andreas Lundin.

5. Nobelbiblioteket har inte på ett tag haft någon representant i Gläfs. Magnus Halldin har lovat att höra med bibliotekspersonalen om någon vill vara med eller vara länk till nätverket.

6. Bokmässan. Refuseringsbrevet från NoK (se ovan) innehöll vänliga ord om samarbete i andra former och vi bestämde oss för att föreslå gemensamt seminarium på mässan utifrån bokförslagets kapitel 7, som var den del förlaget mest intresserade sig för: Konkreta tips för lärares användning av facklitteratur i skolan. B-E vänder sig till red. Eva Postrup om detta. Ghazi tar vår begäran om tid på författarscenen till Minervas nästa styrelsemöte. Susanne menade att det nog är möjligt att Gläfs kan få en tid utöver Minervas rutinmässigt tilldelade, om Minervas styrelse vill använda tiden till annat. Det tycks som om just denna sektion hittills fått för liten del av scenprogrammet.

7. Madeleine Hjort berättade vid förra mötet att Medioteket bland sina kringvandrande klassuppsättningar inte tillhandahåller facklitteratur. Bengt-Erik tar med sig frågan till sammanträde med Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG) i december.

8. Susanne berättade att SFF nu vänder sig till FörfattarCentrum om att även fackförfattare bör bjudas in att presentera sig vid arrangemang där skolor möter författare för att få en överblick av möjliga författarbesök.

9. Susanne: Hädanefter ligger inte Gläfs under Minerva utan under NSG. Gläfs är ju i samma mån en angelägenhet för författare som skriver för barn och ungdomar. I verksamhetsberättelsen har Gläfs ett eget avsnitt. Vi bör lägga äskanden nu inför nästa års budget och, om vi söker lika mycket som för innevarande år, förklara varför årets medel inte tagit slut.

10. Bengt-Erik hör med sektionen för barn- och ungdomslitteratur, BULT, vem i styrelsen som i fortsättningen skall vara vår kontaktperson.

11. Anne har kontaktat SOM-institutet om jämförande undersökning av informationsinhämtning via internet och via böcker. Hon går vidare med frågan som ännu inte fått svar.

12. NÄSTA MÖTE bestämdes till 26 januari 2017 kl. 11–13. Anne bokar.

Rapporten skriven av Anne Brügge.

6 september 2016

Från mötet 6 september 2016



Närvarande: Beata Arnborg, Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Ghazi A. Khurshid och Katarina Kuick.

1. Bokprojektet Sanning och stil, Sakprosa i skola och samhälle.
Sedan vi träffades sist har en grupp gläfsare den 20 maj varit hos Natur och kultur och träffat Eva Postrup, och med henne satt runt ett långt bord även en rad andra förlagsredaktörer. Det var stor entusiasm för en bok om sakprosa och vi ombads göra ett förslag till innehållsförteckning. En synpunkt från förlaget var att vi i Gläfs kanske var för breda i valet av målgrupp. Efter en del mailande mellan oss under sommaren har nu Bengt-Erik skickat in vårt förslag och vi hoppas på snabbt svar. Blir svaret negativt går vi till ett annat förlag, Btj är en partner vi tidigare tänkt oss.
Boken kan bli kring 300 sidor. Vi tänker oss att den inte måste läsas från pärm till pärm, utan snarare erbjuder en meny att välja ifrån, beroende på läsarens behov, intresse och bakgrundskunskap.

2. Måste det vara sant? var en fråga som ställdes apropå bokens texter om fakta. Göran hävdade att det finns mycket som inte är sant, men ändå har en funktion! Vi vill fråga SOM-institutet om de har undersökt eller vill titta på hur stor andel information som nu för tiden går via nätet. Anne tar det.

3. Projektstöd för boken: Madeleine undersöker Salviusfonden – sista datum är i september. Beata hör med Svenska Akademien. Madeleine talade om att utmana Kulturrådets gränser genom att söka även om ett projekt inte alldeles passar rådets kriterier för stöd. Anne tittar på Gläfs räkenskaper och hur mycket som kan tänkas vara Gläfs, Minervas och SFF:s insats.

4. Ghazis debattartikel i Svenska Dagbladets e-upplaga om behovet av nyskrivna böcker för modersmålsstudier bör nu få en fortsättning med t ex en uppvaktning av Skolverket och då särskilt Språkcentrum, som har ansvaret för språkundervisning. Myndigheten bör ha kontroll över läroböckerna och skolledningar har rätt att veta vad de böcker som används i undervisningen innehåller. Ghazi anser att alla barn i skolan skall läsa samma läroböcker. Varför inte översätta 1–3:ans böcker till olika språk, eller göra en upplaga med en medförfattare på varje språk? I böckerna bör nyckelord finnas på båda språken, svenska och modersmålet. Anne kontaktar SLFF för gemensamt agerande. Bengt-Erik frågar någon sakkunnig om vilka förlag som ger ut böcker i svenska för invandrarbarn.

5. Fakta med klass heter Katarina Kuicks projekt som Gläfs vill vara med i. Se faktamedklass.se! Det handlar om att elever genom att själva skriva fackböcker under handledning av fackförfattare bättre skall förstå var fackböcker är. FörfattarCentrum har sagt ja till att förmedla författare. På bokmässan torsdag kl 12 har projektet 20 minuter på Litteraturscenen. Skapande skola-pengar finns i allmänhet för 3–4 författarbesök i varje klass. Frågan är om Gläfs kan betala en halvdagsutbildning för författare. Anne kollar, men först hör Katarina med FC om kostnader för en sådan dag, som kunde hållas i Författarnas hus.
Tidsplan: Utbildningsdag i höst, ut i skolor på vårterminen. Övriga i projektet: Ingrid Remvall och Peter Ekberg.

6. Seminarium på Nobelmuseet har legat länge på att göra-listan. Forskningssidan vill vi ha representerad av Barbro Westlund. Vi bollade namn på skolbibliotekarier för olika stadier, några på skolor med många språk bland eleverna. Bengt-Erik och Katarina gör en presentationstext av seminariet för Nobelmuseets ansvariga, med nobelanknytning till olika ämnespriser. Anne för det sedan vidare till Carl-Johan Markstedt.

7. Madeleine kom med tanken att Salviusfonden även kunde tillfrågas om Fakta med klass.

8. De cirkulationsbibliotek som finns i Stockholm har klassuppsättningar av böcker, men bara med skönlitteratur. Det ligger i Gläfs intresse att även facklitteratur finns med där, påpekade Madeleine. Skolbibliotekscentralen heter numera Medioteket.

9 Nästa möte föreslogs till 27 oktober. Anne bokar hos Susanne.

Antecknat av Anne Brügge

26 april 2016

Från mötet 26 april 2016



Plats: Författarnas hus
Närvarande: Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Ghazi A. Khurshid, Lena Kjersén Edman (t o m punkt 5, och i ett PS) och Katarina Kuick.

  • Vi började med en presentationsrunda, eftersom Ghazi, ny representant för Minervas styrelse i Gläfs, var med för första gången och vi hade Katarina Kuick som besökare.
  • Katarina berättade om sitt projekt »Fakta med klass«, där elever får skriva egna böcker som trycks i ett litet antal exemplar, varav ett till skolbiblioteket. Hon vill utvidga projektet genom att involvera flera fackförfattare. Katarina rekommenderar Toura Hägnestens blogg: pedagogstockholmblogg.se – där finns Adrienne Gears föreläsningar för lärare om att läsa och skriva faktatexter i skolarbetet. I ett mail från Madeleine Hjort hade vi titlarna på Gears böcker: Att läsa faktatexter och Att skriva faktatexter, båda från N&K. Så beskrev Katarina sitt arbete på Hällby skola, vid Eskilstuna, där femteklassare lärt sig metoder för faktainsamling, källkritik och presentation liksom det praktiska kring korrektur och tryckning. Vill Gläfs dela detta projekt med Författarcentrum? De närvarande fann det intressant och passande för Gläfs, kanske också ett ämne till ett tisdagsseminarium för lärare och skolbibliotekarier på Nobelmuseet. Beslut: Katarina och Bengt-Erik samsas om en presentationstext för Nobelmuseets seminarieproducent, Anne kontaktar museet med förslaget. Vi föreslår en panel med en skolbibliotekarie, initiativtagaren Katarina och för teori och bakgrund forskaren Barbro Westlund.
  • Ghazi tog upp frågan om tvåspråkighet och modersmålsundervisning för skolbarn. Han undrade om skolverket vet vilken dålig kvalitet läroböckerna har? De är gjorda utomlands i en kontext som är mycket olika barnens vardag i Sverige. Ofta har de patriotiska och nationalistiska inslag, genomsyras av gammaldags värderingar och är uppfostrande på ett sätt som inte uppmuntrar till samtal eller kritik. Barnen borde i stället få arbeta med böcker skrivna i Sverige och översatta till det språk barnen behöver djupare kunskaper i. Här finns en lucka för förlagen att fylla. Vi diskuterade hur vi i nätverket kan hjälpa till med redigering av en debattartikel, som kan tryckas under pseudonym pga sakens politiska känslighet. – Vi talade också om Internationella biblioteket och möjligheten att få stöd därifrån. Kanske har de även dessa föråldrade läroböcker i olika modersmål.
  • Bokmässan: Ännu inget besked om vårt seminarium »Varför är himlen blå«. Bengt-Erik rapporterar via e-post till alla.
  • Antologi med texter kring Gläfs intresseområde: Bengt-Erik har hört med Lawen Mohtadi på NoK, som tackat nej för sitt förlags räkning. Kanske skulle vi tydligare beskriva den bok vi tänker oss. Anne ber Johanna skriva tankarna kring projektet, skickar till Bengt-Erik som putsar och kontaktar N&K:s läromedelsavdelning. Lena påminner om att BTJ efterlyser texter, men vi väntar med den kontakten tills vi fått svar från rätt avdelning på NoK.
  • Tillbaka till Bokmässan. »Opåhittat, sakprosa i skolan«, samtal mellan en förläggare, en pedagog och en skolbibliotekarie, en 20-minutare för torsdagen. Alf på FC har fått förslaget, i juni bestämmer de vilka program som väljs ut.
  • Gläfs hemsida. Förra gången talade vi om att det borde finnas tips på bra fackböcker för skolan. Anne kan på facebook uppmana Gläfs vänner att skriva tips på facebook. Sedan kan tipsen samlas till en flik på hemsidan.
  • Hur var det med Nyköpings bibliotek? Anne följer upp kontakten.
  • Mötet är över och vi tyckte alla att vi fick intressanta nya idéer och ny energi.
  • Ett PS kom in från Lena med förslag på bibliotekarie till ett nobelseminarium: Sandra Janrell, bibliotekarie i Växjö på det skolbibliotek som för tredje året i rad utsetts till landets bästa. Lena erbjuder sig att kontakta henne. – Lena hade också namnet på en prisbelönad bibliotekarie på Internationella biblioteket. Vi hade nämnt Larry på mötet. Rätta namnet är Lawrence Lempert. Han kan nås på biblioteket fram till juli 2016 då han går i pension.

Vid datorn: Anne Brügge

10 mars 2016

Från mötet 10 mars 2016


Plats: PAX på Nobelmuseets kafé kl 14.00–16.00
Närvarande: Anne Brügge, Anders Sundelin, Bengt-Erik Engholm, Carl-Johan Markstedt, Göran Grimvall, Helen Rundgren och Johanna Pettersson.

1. Bokmässan. Bengt-Erik och Helen har diskuterat seminarieidéer med Bonnier Carlsen och Natur och Kultur med Jonathan Lindström eller Lotta Olsson som moderator. Seminariet äger rum på torsdag 22/9 och målgruppen bl a lärare. Rubrikförslag "Är himlen blå och går solen upp?" Det blir ett samarrangemang mellan Bonnier Carlsen, NoK och Gläfs. Detta är inskickat idag, och vi har fått besked på sittande möte att det blir ett 45-minuter seminarium. Göran, Bengt-Erik, Helen, Johanna och moderator medverkar.

Förslag till Litteraturscenen ska komma in i juni. Idéer sedan tidigare:
  • Böcker mellan hyllorna - den genreöverskridande boken.
  • Fackläsning som kollektiv verksamhet.
  • Samverkan mellan text och bild. Vi fastnar till slut för detta förslag:
  • Opåhittat – sakprosa i skolan (förlag, lärare och bibliotekarie om vilka böcker som finns och saknas). Anne kollar med Alf. Förslag på personer: Lawen Mohtadi, Johanna och ev någon lärare från Snösätraskolan. Johanna kollar med Elisabeth på Snösätra. Ev kan NoK ha förslag på lärare.

Hur kan vi mer närvara på mässan? Monternärvaro t ex hos Svensk biblioteksförening? B-E kollar med dem. På sikt skapa en folder med konkreta tips på hur man kan arbeta med facklitteratur. Kanske en uppgift för Madeleine. Anne kollar med henne.

2. Samtal om barnlitteratur på Olles hörna, Grindsgatan 52 ikväll 10/3, denna gång om facklitteratur för barn. Helen och Bengt-Erik deltar. Olles hörna ordnar träffar kring barnkultur några gånger per termin. Mårten Sandén är en av dem som arrangerar.

3. Hemsidan borde ha en tipssida om bra sakprosa att använda i undervisningen. Vi skulle kunna skicka ut blänkare på facebook om tips. Och vi kan själva naturligtvis lämna tips.

4. Bengt-Erik har fått förslag på samarbete från Katarina Kuick om ett skapandeskola-projekt med arbetsnamnet Fakta med klass. Det handlar om att författare besöker en klass och lär dem att skriva en faktabok, då förf går igenom processen i flera steg. Ev start hösten 2017. Detta skulle kunna finnas med i presentationer på kulturutbudsdagar runt om i landet under våren 2017. Vi behöver skapa en modell att presentera. Katarina bjuds in till nästa möte för att berätta mer.

5. Antologin. Vilka förlag är bäst när det gäller målgruppen lärare och skolbibliotekarier? Btj eller Nok i serien Lärare lär, Gothia? Vi behöver förtydliga vad som skiljer vår idé från annan pedagogisk litteratur. Ska alla skolstadier inbegripas? Bengt-Erik kan fråga Lawen Mohtadi om rätt väg att gå.

6. Förslag om att arrangera Nobelseminarium om reportaget i sakprosasammanhang och koppla till Aleksjevitj. Calle frågar Jeanette.

7. Sanning och stil. Seminarium i börssalen 16/3 10–14.30. Anne medverkar m fl.

8. Nästa möte. Förslag tisdag 26 eller onsdag 27 april. Calle kollar Pax.

Antecknat av Johanna

16 december 2015

Från mötet 16 december 2015


Plats: PAX på Nobelmuseets kafé kl 14.00–16.00

Närvarande: Anne Brügge, Anders Sundelin, Lena Kjersén-Edman, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Pelle Eckerman, Stefan Strömberg, Helen Rundgren och Johanna Pettersson.

Mötet inleddes av att Göran Grimvall framförde ett tack för blommorna vi skickade hem till honom efter hans stroke, och han berättade om vad som hänt och svarade på våra frågor.


BOKMÄSSAN
1. Vi beslöt att gå vidare med seminarieförslaget från i fjol, med titeln ”Är himlen blå och går solen upp? Konsten att beskriva verkligheter och vidga vyer”. Bengt-Erik Engholm och Helen Rundgren tar tag i det, tittar på deltagare, stramar upp innehållet mer mot skolan och kollar med samarbetspartner, dvs förlag.

Vi diskuterade även andra förslag till seminarier:

2. ”Läs mellan raderna”. Innehåll: hur man läser facklitteratur med de nya läsmetoderna i skolan, och vad som händer när man läser sakprosa. Är bara skönlitteratur underhållande?
Johanna Pettersson tipsade om forskarna i Karlstad som jobbar runt de här frågorna, Mikael Tengberg och Christina Olin-Scheller. Johanna funderar vidare.

3. ”Böckerna utan hyllor”. Om genreöverskridande litteratur, den berättande faktaboken.

4. ”Fackboksläsning som kollektiv aktivitet”. Hur fungerar det att läsa sakprosa tillsammans på samma sätt som man läser skönlitteratur? Johanna funderar även på detta och söker rätt på exempel, nyheter och forskning.

5. ”Skolbibliotekarien – en outnyttjad resurs”. (Förlåt: titeln är mitt förslag nu i stunden.) Hur arbetar en skolbibliotekarie: samarbetet med lärare, en aktiv roll i skolan. Hur vill en skolbibliotekarie jobba? Vad tycker eleverna om skolbiblioteket och vad det ska vara bra till? Deltagare från Hjulsbroskolan i Linköping som i år utsågs till årets skolbibliotek av Nationella Skolbiblioteksgruppen. Elever från Linköping eller någon skola i Göteborg.

Kanske kan några av dessa förslag slås ihop, men vi kan fundera vidare med dessa anteckningar som grund. Vilka av förslagen passar som seminarier på Litteraturscenen och vilka passar bättre som ”öppna” seminarier.

Anders Sundelin kollar med FC/SFF om när förslag till program på Litteraturscenen ska vara inne, och han kollar även när Mässan vill ha in övriga förslag.


EKONOMI – BUDGET
Gläfs hade sökt 25.000 kronor från Sveriges Författarförbund för verksamheten under 2016, men förbundsstyrelsen skickade tillbaka den ansökan med önskemål om en tydligare budget. Den ska in till AU inför mötet den 18/1.
Bengt-Erik Engholm och Anne Brügge tar tag i det.


ANTOLOGIN
Tanken på en antologi med temat ”Sakprosan i skolan” kom åter upp på bordet.
Grunden är att vi vill samla ihop tankar och resultat från vårt projekt ”Läsfrämjande och boksamtal med fokus på facklitteratur”.
Målgruppen är lärare och skolbibliotekarier och boken ska innehålla texter om att läsa och skriva sakprosa, inspiration till hur man kan närma sig svåra ämnen som religion, och innehålla praktiska exempel runt hur man väljer texter att arbeta med, hur man samtalar om texter, med mera.

Göran berättade om ett antologiprojekt som Skolverket arbetar med. Den antologin ska innehålla kortare texter kopplade till de olika skolämnena och har som förebild bild- och litteraturantologin Lyckad nedfrysning av herr Moro som delades ut gratis till niondeklassare och gymnasieelever i Stockholm 1992.

Vi diskuterade frågan om förlag, och vikten av att ha ett förlag med sig redan från början.

Vi beslöt att Johanna Pettersson skissar på ett upplägg/en sammanfattning och mailar ut sina tankar till oss i januari. När upplägget är klart går vi vidare till förlag och förslag på tänkbara är BTJ och Natur och Kultur.

Vi beslöt att under våren ordna ett seminarium för att ”komma igång”, knåda tankar, klämma fram ämnen och innehåll, och hitta fler bidragsgivare, alltså författare.
Vi diskuterade plats och Lena Kjersén-Edman föreslog Stadsbiblioteket och Rotundan. Hon föreslog även att det vore önskvärt med en bokutställning med bra sakprosa i samband med seminariet.

Förslag från Pelle Eckerman att antologin även bör få en plats på nätet, där kompletterande texter kan läggas in och kommenteras.


ÖVRIGT
Stefan Strömberg tipsade om en bra och passionerad lärare som kan komma väl till pass i något sammanhang: Catarina Svensk vid Botvids gymnasium.


NÄSTA MÖTE
Blir den 10/3 14.00–16.00. Plats meddelas senare, men tipset är att det blir samma ställe som idag.



Bengt-Erik Engholm

7 oktober 2015

Från mötet 7 oktober 2015


Närvarande: Katarina Bjärvall, Anne Brügge, Pelle Eckerman, Madeleine Hjort, Lena Kjersén-Edman och Stefan Strömberg

1. Vi beslöt att skicka blommor till flitiga gläfsaren Göran Grimvall på tillfriskning.

2. Nya i gruppen, Pelle och Stefan hälsades särskilt välkomna.

3. Madeleine rapporterade om Gläfs lyckade seminarium på Börssalen. Hon sammanfattade att Svenska Akademien nu valt att satsa på sakprosa. Några av ledamöterna inklusive Sara Danius, ständig sekreterare, har bildat en grupp som bevakar just sakprosan. Satsningen märktes också genom att Akademien tillsköt ekonomiska medel till Gläfs seminarium och att Peter Englund medverkade i det introducerande samtalet. Så nu är det slut med det gamla argumentet som Akademien använt under många år att bra sakprosa betraktas som skönlitteratur.

4. En artikel om faktaböcker för barn diskuterades. Lena kontaktar Bengt-Erik Engholm som har kontakter på gång angående publiceringen. Vi skall inte glömma att fackförfattare också skapar inom seriegenren.

5. I samband med en eventuell utställning på Gläfs initiativ om hur text och bild samverkar i fackböcker för barn tipsade Madeleine om Jesús Alcalás artikel i Ystads Allehanda om rasifiering och vithetsnormer och hur de tillämpas på biblioteken och en utställning på Moderna Museet i Malmö där man vid några målningar av Dardel klistrat ursäkter till målningarnas innehåll. Alcalá varnar för att rädslan att trampa fel kan göra att vi avstår från möten och konfrontationer som kan vara nödvändiga och berikande.

6. Katarina, som för dagen representerade Minervas styrelse, nämnde att hon skrivit många artiklar för olika lärartidningar. Vilken bra kontakt för oss! I efterhand kan tilläggas att en titt på hennes hemsida innehåller mycket av intresse i Gläfs riktning.

7. Hur skall vi gå vidare efter vår läspedagogiska pionjärinsats? En antologi uppställd efter ämnen? Idén kom upp att ansöka hos Kulturrådet för en serie författarseminarier i olika ämnen för att undersöka behoven. Lena framhöll att skön- och facklitteratur borde kombineras i lässamtal. Katarina Lyckens Rüters arbete med ”det flippade klassrummet” nämndes. Lena påminde om idéhistorikern Ronny Ambjörnsson som skrivit om att religionsämnet behöver extra uppmärksamhet idag. Kanske vår gläfsare Barbro Westlund med sina kontakter hos NoK kan gripa in.

8. Läslovet. Titta på deras egen hemsida, manar Bengt-Erik Engholm efter att ha hört att vi på mötet var rätt förvirrade i frågan. Från att ha varit en kommersiell kampanj har nu så många anslutit sig att det mer blivit en gräsrotsrörelse med Läsrörelsen som ägare av projektet, men varje instans eller del i nätverket gör sina aktiviteter. Och SFF:s bevakare har fått in på hemsidan att deltagande upphovspersoner skall ha betalt enligt gängse tariff. De (Gunna Grähs och Bengt-Erik) har också fått igenom att det är lustläsning av alla genrer som rekommenderas, inga höstlovsläxor! Att höstlovet blir kulturlov är förstås positivt. Dock påminner B-E om att rörelsen vill få barn att läsa, medan det större problemet är att vuxna, särskilt män, läser för litet och att föräldrar läser allt mindre för sina barn. Där behövs projekt!

11. Barbro Westlund som inte kunde komma, har skickat med tips på intervju i Läs, Akademibokhandelns tidning, där hon talar om betydelsen av att läsa faktatexter. Hennes nya bok Aktiv läskraft, för mellanstadiet, kom nyligen ut.

10. Nästa träff: 16 december kl. 14–16 på Nobelmuseet, Stortorget i Gamla stan.

Vid anteckningsblocket: Anne Brügge

10 april 2015

Från mötet 10/4 2015



Plats: Författarnas hus, Drottninggatan 88 B, Stockholm

Närvarande: Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Johanna Pettersson, Susanne Steneros (punkt 1) och Barbro Westlund.

1. Susanne som är Minervas och Gläfs ombud på författarförbundets kansli hade med sig en resultatrapport, som visade att vi håller oss innanför ramarna. De kostnader vi hittills haft gäller ett nätverksmöte och Selma Lagerlöfseminariet på Nobelmuseet. Vi kommer att behöva bekosta teknik i april hos Svenska Akademien på Gläfs seminarium, som för övrigt sponsras av Akademien. Susanne berättade också att 47 personer hittills har anmält sig till seminariet. En bra siffra och vi har plats för cirka det tredubbla. Samma dag har SFF en kurs. Bengt-Erik ställde frågan om rutiner för att undvika krockar, och Susanne hoppades på bättre kommunikationer om detta framöver, även om det kan vara svårt att anpassa datum, när flera organisationer är inblandade, som just i Gläfs.

2. Madeleine redogjorde för läget inför seminariet 27 april. Dagens program, en omfattande apparat av inbjudningar riktade till våra målgrupper, praktiska detaljer som teknik för bildvisning och enklare fika, som kommer att dukas upp i Akademiens trapphall av personal från Nobelmuseets bistro. Barbro Westlund och Johanna Pettersson, som kommer att framträda, berättade kort om sina anföranden. Idén om bokbord har övergivits av praktiska skäl. Vi menar att det är svårt att göra ett rättvist urval för ett litet bokbord och för bökigt och arbetskrävande att arrangera ett stort. Vi diskuterade hur vi var och en genom våra kontakter kan sprida inbjudan till ännu fler individer och grupper, till facebookvänner och bokbloggare.

3. Barbro visade sin nya bok Aktiv läskraft: att undervisa i lässtrategier för förståelse. Den är ämnad för högstadiet och ingår i Natur & kulturs serie Lärare lär. Det gör även Adrienne Gears Att läsa faktatexter: undervisning i kritisk och reflekterande läsning (övers. Birgitta Önnerfält). Aktiv läskraft är ett begrepp som Barbro uppfunnit. Det innebär enligt bokens baksida att läraren hjälper eleverna att bli medvetna om och ta till vara kraften i sitt eget tänkande när de läser. I boken finns konkreta förslag på hur läraren kan omsätta teorier om läsförståelse i praktiken.

4. Gears bok om att läsa faktatexter kommer att presenteras vid Natur & kulturs läskongress 24 april (det är fullbokat och kö till restplatser som kan uppkomma).

5. Bengt-Erik berättade om ”Läslovet”, från början ett initiativ från Bonnier Carlsen och Akademibokhandeln, som hade en annonskampanj om läsning inför höstlovet. Det är inte samma sak som de kommunala aktiviteter som har kallats Kulturlovet. Många instanser har hakat på, framför allt förlag men också t ex Junibacken, Fryshuset, Lärarnas riksförbund. Upphovsrättsorganisationernas representanter (från Gläfs, Bult – dvs Barn- och ungdomssektionen i SFF – och Föreningen Svenska Tecknare) har nu bestämt sig för att inte sitta med i arbetsgrupper och jobba gratis eller på förbundens bekostnad, men finns med i utkanten och bevakar planering och genomförande, så att författare och tecknare får rimliga villkor. Läslovet har tagit fram en logga. Nästa steg är att göra en programförklaring, fylla loggan med innehåll.

6. Bok- och biblioteksmässan i september. Helen Rundgren och Bengt-Erik fortsätter planeringen och väntar just nu på förlagets synpunkter på våra förslag om medverkande i panelen och moderator. Göran lyste upp vårt möte med smakprov på sina frågeställningar, som kommer upp på vårt program, eller inte. Bröd lägger man i påse för att det inte skall ta åt sig vätska från luften! Stärkelsen i brödet reagerar på vätska genom att bilda kristaller och alltså hårdna, har forskare kommit fram till.

7. Madeleine meddelade att hon avslutar sitt mångåriga ordförandeskap i Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG), men sitter kvar i SFF:s biblioteksråd. Sveriges biblioteksförening kommer att ta över huvudmannaskapet. Författarförbundets representant är nu vald av förbundsstyrelsen, det blir vår gläfsare Bengt-Erik. Författaren Mårten Sandén sitter där också men som representant för Barnboksakademien.

8. Vi klarar de planerade aktiviteterna, och bestämde oss för att vänta med nästa nätverksträff till efter bokmässan. En idé som Madeleine kommit med är en programpunkt – kanske även en utställning – om samspelet mellan text och bild i fackböcker för barn och ungdomar.

Välkomna 7 oktober i Författarnas hus kl 13–15!

Antecknat av Anne Brügge

9 januari 2015

Från mötet 9 januari 2015



Deltagare: Beata Arnborg, Anne Brügge, Lena Kjersén Edman, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Ann Löwbeer, Erik Mellgren och Helen Rundgren.

Eftersom Ann Löwbeer är ny i gruppen, började vi med en presentationsrunda. Ann är bl.a. skolbibliotekarie i Nyköping och representerar Svensklärarföreningen, där hon är vice ordförande, i nätverket.

Punkt 1: Anne rapporterar om läget inför seminariet ”Vem skriver dagens Nils Holgersson? – Om sakprosa med en personlig författarröst”. Det går av stapeln den 26/2 18.00 på Nobelmuseet. Samtalet, under ledning av Anne, kommer att hållas mellan Birgitta Holm, professor emerita och författare, och Anna Nordlund, litteraturvetare, båda från Uppsala universitet, samt en producent från UR.

Samtalet kommer att vara i en timme, och tankar som kom upp under mötet var begreppet ”faktion” – alltså blandningen mellan fakta och fiktion, och svårigheten att placera dessa böcker rätt, att genren är svår att få grepp om. Hur får vi lärarna att hitta de här böckerna och förmedla dem till eleverna som inspirerande ”bredvidläsning”?

Verner von Heidenstam fick uppdrag att skriva en läsebok i historia för skolan, och det blev Svenskarna och deras hövdingar. Varför ”dog” den boken medan Nils Holgersson levde vidare?

Det blir kort om tid att hinna med alla frågeställningar under en timme, så kanske det kan bli fråga om en fortsättning?

Dock vill Anne gärna ha tips om frågeställningar inför seminariet.

Paneldeltagarna arvoderas med stöd av Författarförbundet och Anne får ett mötesarvode.

Punkt 2: Beata berättar om nästa program, vilket är seminariet ”Kan det vara sant? Om sakprosa och gestaltning: om att skriva och läsa”.

Plats och tid: Börssalen, Svenska Akademien, Källargatan 4, den 27 april kl 13– 16.15.

Seminariet kommer att innehålla fyra punkter:

1) Samtal om sakprosan – om människan och fakta. Peter Englund från Svenska Akademien och Ylva Herholz, författare och journalist samtalar under ledning av Madeleine Hjort.

2) Skolor arbetar med sakprosa. Två skolor – Ekdalaskolan, Mölnlycke och Snösätraskolan, Rågsved – presenterar fakta och tankar kring arbete med sakprosa i grundskolans åk 8–9 och 5.

3) Statistik och fakta om unga och demokrati. Mikael Persson, lektor i statsvetenskap på Göteborgs universitet, berättar om World Values Survey-undersökningen i Sverige 2011, och pratar om hur den ska tolkas.

4) Fakta om att läsa sakprosa och facklitteratur i skolan. Barbro Westerlund, läsforskare med fokus på sakprosa.

Inleder och avslutar gör Beata.

Pengar till evenemanget är sökta från Svenska Akademien. Lokalen har plats för 100 personer.

Förslag som uppkom på mötet: Barbro Westerlund borde få mer tid.

Övriga frågor: Helen och Bengt-Erik berättar om läget inför seminariet på höstens Bokmässa, och delar ut ett första utkast.

Arbetstiteln har kommit att bli: ”Är himlen blå och går solen upp? Konsten att beskriva verkligheter och vidga vyer.”

Samtalet mellan Helen, Bengt-Erik och någon mer – gärna en bibliotekarie med stort intresse för fackboken, en engagerad pedagog, någon som är bra på det här med språkligheter eller en illustratör – ska handla om hur man förklarar svåra vetenskapliga och andra fenomen så att unga läsare förstår. Göran ska delta med en gestaltning: Vad är frånvaron av färg/vad är det svartaste som finns, och varför är himlen blå? Här kan vi till nästa möte fundera ut hur texten mer exakt ska lyda.

Förlaget Natur och Kultur ställer upp som samarbetspartner och Alfabeta är också positiva att delta.

Frågan om vem som ska moderera tas upp och ett förslag är Johanna Pettersson, men förlagen kan också få ett ord med i laget, så vi avvaktar.

Förslag på övrig deltagare i panelen: Pernilla Stalfelt, som förutom att hon är författare och illustratör även arbetar som museipedagog på Moderna museet.

Vi diskuterar deltagare och innehåll och Göran påpekar att det handlar om vilken nivå man ska lägga sig på när man vill förklara svåra saker för unga läsare. Det är viktigt att hitta rätt referensramar.

Det är också viktigt att poängtera SAMSPELET mellan text och bild och att tänka på vilka bilder texten skapar i läsarens huvud.

Finns det en gräns för vad man kan förklara?

Helen och Bengt-Erik tar gärna emot fler tankar runt ämnet och går vidare genom att fortsätta hålla kontakt med sina respektive förlag.

Bengt-Erik antecknade

14 december 2014

Från mötet 14 december 2014



Närvarande: Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Madeleine Hjort, Beata Arnborg, Helen Rundgren, Sonja Hulth, Göran Grimvall, Ida Westin, Johanna Pettersson.

1) Madeleine redogör för planerna på seminarium/ samtal på Svenska Akademin om sakprosa. Förslagsvis 27 april kl 13–16. Madeleine, Lena K-E och Ida och Odd från Nobelbiblioteket har spånat kring följande: fokusera på demokrati som tema. Bjuda in Peter Englund för ett samtal tillsammans med moderator och andra författare. Efter fruktpaus Barbro Westlund om forskning kring läsning av facktexter, och därefter konkreta exempel från skolan, t ex Johanna och lärarkollegor eller Snösätraskolan i Rågsved och arbetet med Ylva Herholz. Sist bokpresentation av Lena. Målgrupp lärare, bibliotekarier och övriga intresserade. När det gäller tänkbara författare att medverka i samtalet med Peter E pratade vi om kulturgeografen Gunnar Olsson (lyssna gärna på Filosofiska rummet från 31/8), Sverker Sörlin, Ronny Ambjörnsson, Helene Lööw, Anna-Lena Lodenius, Ann Boglind. Alla får i uppdrag att fundera över andra namn och maila Madeleine. Ansökan till SA skriver hon före 18/1. (Tillägg från Barbro Westlund: finns möjlighet att flytta datum till 29/4 eftersom hon är uppbokad 27/4?)

2) Idén om fortbildning för lärare och skolbibliotekarier tillsammans med BHS och Pedagogen Gbg visade sig svår att genomföra. Från utbildningarna menade man att det tar tid att sjösätta en utbildning av detta slag, liksom att läsförståelseutbildningar är många nu. Vi hoppas kunna göra det som en uppdragsutbildning genom Adam Nilsson på SBC I Göteborg.

3) Anne berättar om den kanadensiska författaren Adrienne Gear som besöker Sverige i vår. (Tillägg från Barbro Westlund: Adrienne Gear föreläser tillsammans med Barbro på Natur och Kulturs läskongress 24/4 i samband med boksläpp. Gears bok handlar om hur man använder effektiva lässtrategier till faktatexter för skolår F–3, Barbros bok, Aktiv läskraft, om strategier i olika ämnen på högstadiet.)

4) Ida berättar att seminarium på Nobelmuseet med anknytning till Selma Lagerlöf kan genomföras i april eller helst februari. Birgitta Holm och Sara Danius föreslogs. Arbetsrubrik: »Vem skriver vår tids Nils Holgerson?«. Målgrupp lärare och intresserad allmänhet. Anne kontaktar Calle och ev Jeanette på Nobelmuseet kring formerna för detta.

5) Bokmässan. Anmälan om seminarium måste göras före mitten av februari. Kan vi få in något i seminarieprogrammet? Förslag: om att skriva och prata om naturvetenskap för unga. Medverkande Göran, Helen - fler? Tänkbar titel: »Måste allt vara sant?«. Samarbeta med förlag? Helen kollar med Alfabeta, och Bengt-Erik med Natur och Kultur därefter.

6) Förslag från Madeleine om att ordna utställning om illustrationer i facklitteratur för barn på Kulturhuset. Ida tipsar om forskaren Anette Almgren White som skrivit artikel i Tidskrift för litteraturvetenskap nr 2/2014 om ekfraser. Fundera över tänkbara illustratörer/författare och tipsa Madeleine.

7) Missa inte artikeln i Svenskläraren nr 3 2014 av Madeleine: »Facklitteraturen skapar nya vägar till förståelse och språk.« Bengt-Erik medverkar i programmet »En bok, en författare« på Kunskapskanalen måndag 8/12.

8) Nästa möte fredag 9/1 kl 14–16 med fokus på bokmässan och seminariet på Nobelmuseet i februari. Beata kontaktar Calle om möteslokal Nobelmuseets kafé fungerar.

Johanna Pettersson antecknade

26 augusti 2014

Från mötet 26 augusti 2014



Närvarande: Beata Arnborg, Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Lena Kjersén-Edman, Anders Sundelin, Odd Zschiedrich, Ida Westin och Barbro Westlund.

1) Vi välkomnades till en för oss ny och ljus möteslokal av Nobelbibliotekets förstebibliotekarie Ida Westin och dess verksamhetsledare, tillika Akademiens kanslichef Odd Zschiedrich, som berättade om akademiens intresse för sakprosa inom området humaniora. Sedan 2007 delas ett essäpris ut. Bland tidigare mottagare finns Johan Asplund, Sven Lindqvist, Torsten Ekbom, Arne Melberg och Gunnar D. Hansson. Nu finns också en arbetsgrupp med både akademiledamöter och externa medarbetare med särskilt ansvar för bevakning av sakprosa. Från de aderton sitter där Tomas Riad, Anders Olsson och Sara Danius.

2) Vi välkomnade till Gläfs lektorn i läs- och skrivutveckling Barbro Westlund, som skrivit doktorsavhandlingen Att bedöma elevers läsförståelse: en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår (2013). Barbro skall vara med i Gläfs seminarium på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, där också författarna Mats Wänblad, Sassa Buregren, Bengt-Erik Engholm och Anne Brügge (moderator) sitter i panelen. Medarrangör: Natur & Kultur. Tid: 10–10.45 torsdag 25 september. I den högaktuella debatten om den svenska skolans försämrade resultat, jämfört med den kanadensiska som nu ligger bättre till, är Barbros jämförelser sprängstoff. I Kanada används bedömning av elevresultat som ett svar på hur undervisningen bedrivs och som ett styrmedel för lärarens vidare arbete. Det är också stora skillnader i arbetet med läsförståelse. Mängdläsning leder ingenstans om inte eleverna samtidigt får verktyg att förstå texter på djupet. Vi beslöt att vidare förbereda panelsamtalet via e-post mellan deltagarna i panelen.

3) Madeleine berättade om hennes och Johanna Petterssons utkast till uppdragsutbildning, en fristående kurs på Bibliotekshögskolan i om läsning av facklitteratur för skolbibliotekarier, lärare och rektorer. BHS samarbetar här med Pedagogiska sektionen inom högskolan i Borås.

4) Till nästa möte aviserade Madeleine sin idé om en utställning, t.ex. på Kulturhuset eller Liljevalchs, om bilden i boken. Detta som ytterligare ett sätt att visa sakprosans betydelse.

5) För det tidigare planerade samarbetet med Nobelmuseets föreläsningsserie på tisdagar diskuterades ett program med utgångspunkt hos Selma Lagerlöfs Nils Holgersson, där pedagogik, skönlitteratur och sakprosa finns i ett paket. Möjlig rubrik: »Flyger Nils Holgersson fortfarande? Om författarrösten.« Önskningar om föreläsare: Prof. em. Birgitta Holm och Sara Danius. Anne kontaktar berörda genom museets Carl-Johan Markstedt, redan rutinerad gläfsare.

6) En grupp bildades för att planera ett seminarium i samarbete med Svenska Akademien fokus på skolan och läsning av sakprosa. Bland de närvarande anmälde sig Ida, Lena och Madeleine. Lena skriver ett första utkast som bollas i gruppen. Möte måndag 3/11 för att gå vidare. Madeleine sammankallande.

7) Nya Gläfsfoldrar delades ut. Tack till Sonja Hulth och Thomas Grundberg. De kommer med till bokmässan och vi uppmanar alla intresserade att beställa från Författarförbundets kansli för utdelning.

8) Vi diskuterade igen publikationer där vi kan sprida Gläfs tankar. Madeleine publicerar i Svensklärarnas Tidning lagom till bokmässan en artikel med rubriken »Varför är det viktigt att läsa och arbeta med sakprosa på lektionerna i svenska?«

9) Nästa Gläfsmöte bestämdes till måndag 1/12 kl 14 på samma ljusgård alternativt kuvösen på Nobelmuseet.

10) Till sist: I vårt samtal, och med Barbros forskningsrön som grund, har vi funnit att nästan mytiska ord som läslust och bokslukare bör problematiseras. Inte bara i ämnet svenska utan i alla ämnen bör lärare ha ansvar för att guida elever till en djupare, kritisk och engagerad läsförståelse. Därför behövs sakprosa i skolan. Därför behövs forskningsbaserat metodstöd till lärarna.

Sammanfattningen gjord av Anne Brügge

22 april 2014

Från mötet 22 april 2014



Närvarande:
Anders Sundelin, Beata Arnborg, Madeleine Hjort, Göran Grimvall, Bengt-Erik Engholm, Carl-Johan Marklund, Lena Kjersén, Ida Westin, Sonja Hulth.

Madeleine berättar att redaktören för Svenskläraren, Ann Borglind, välkomnar artiklar från Gläfs enligt vissa teman. Refererar även till artikel av Barbro Westlund i DN om att sakprosa är lika viktig som sagor. Högläsning av sakprosa mycket användbart och bra. Barbro Westlund är lektor i skriv- och läsutveckling vid Stockholms universitet.

Lena talar om boken Läsande klass som delas ut till alla Sveriges skolor i april, i två ex. Ett projekt med Martin Widmark bakom. Lena undrar också hur fackämnena ska lyftas i läsningen. Vad säger Barbro Westlund? Beata föreslår att Barbro Westlund bjuds in till Gläfs. Madeleine ska ta kontakt med henne.

Bengt-Erik redogör för läget beträffande fackboksseminariet vid höstens bokmässa. Under titeln ”Mäh, räcker det inte med skolböcker” ska fackbokens uppgift och användbarhet för lärare tas upp liksom skolbibliotekens roll. Panelen består av Bengt-Erik, Sassa Buregren, Anne Brügge och Mats
Wänblad. Natur och Kultur är medarrangör.

Turen kommer till den nya broschyren och vilka den ska distribueras till. SFF skickar ut till ”lämpliga adresser”, bla de arton organisationerna i NSG (Nationella skolbiblioteksgruppen). Dessutom föreslås Lundströms bokradio i P 1, Opsis, Bibliotekshögskolorna m fl. En lista ska göras. Men av vem? Frågan är också i hur många ex broschyren trycks. Thomas?

Bokmässan igen. Förslag om att en halvtimme av Minervas tid ska gå till Gläfs. Kanske ett samtal om högläsning med bl a Barbro Westman som deltagare? Finns också en önskan om att få in naturvetenskapen. Diskussionen slutar med beslutet att Göran Grimvall ska tala om ”Teknikens språk ... eller varför himlen är blå”?

Gläfs tidigare förhoppning om att anordna ett seminarium i samarbete med Nobelmuseet kom på skam när villkoren där skärptes. En tydlig koppling till nobelpriset krävs numera plus ett framtidsperspektiv. Gläfs har nu Selma Lagerlöf och Nils Holgersson som utgångspunkt och ska arbeta fram en ämne och en titel som Nobelstiftelsen kan tänkas acceptera.

Lena säger att hon har mött ett enormt intresse för dystopier bland unga och undrar om det vore tänkbart med ett seminarium om dystopi som leder till utopi.

En heldag för svensklärare diskuterades också med reciprok läsning som tema. Gläfs skulle bidra med att lyfta fram sakprosan, för skolans del och över huvud taget, och även framhäva språkets betydelse. Allt är och ska vara litteratur!

Ida Westin tog upp Kulturrådsböckerna och deras marginaliserade tillvaro. Hur stödja dem? Madeleine sa att SFF har börjat ägna sig åt från, sektionsvis.

Vid protokollet: Sonja Hulth

5 februari 2014

Från mötet 5 februari 2014



Närvarande: Anders, Sonja, Anne, Beata, Madeleine, Göran, Bengt-Erik, Carl-Johan, Magnus, Lena, Johanna.

Magnus meddelar att Ida Westin kommer att ersätta Lars Rydqvist som representant för Nobelbiblioteket.

Karin Sandberg har meddelat att hon ej kunde närvara denna gång.

Anne berättar att vi fått 30 000 kr från Författarförbundet för mötes- och tryckkostnader, och seminariekostnader.

Bengt-Erik berättar att bokmässan visat intresse för att ordna seminarium kring facklitteratur för unga. Medverkande Mats Wänblad, Sassa Buregren och Bengt-Erik. Moderator Anne. Arrangör Natur och Kultur. Be om att få 45 min. Besked från mässan troligen under mars.

Göran kommer att prata om teknisk allmänbildning hos unga på bokmässan. Arrangör Studentlitteratur.

Broschyren ska ordnas av Sonja o Thomas o vara klar till 18 mars i samband med Skolportens konferens om skolbibliotek

Samarbete Gläfs och Svenska Akademien när det gäller seminarier? Vi vill att lärare och bibliotekarier är målgrupper. Frågan kommer att ligga på Idas bord, eftersom det var en av Lars uppgifter. En träff som ägnas denna fråga är önskvärd, förslagsvis nästa möte. Tidsplan för seminarium förslagsvis våren 2015. Planera redan i förväg för att seminariet ska publiceras i bokform.

Den 16 maj har Minerva seminarium om det litterära reportaget, då Anders medverkar, och Anna Ljungqvist, som skrivit avhandling om ämnet.

Calle om forskningsseminarium på Nobelmuseet. Policyn har ändrats så att seminarierna ska ha tydlig koppling till Nobelpriset, och därför blir det svårare att ha barns läsning/sakprosa i skolan som fokus. Vi får försöka omformulera. Tänkbart fokus: författarrösten. Utgå från Selma Lagerlöf och Nils Holgersson? »Vad har hänt efter Holgersson?« Fundera vidare till nästa möte. Bjuda in kognitionsforskare som Klingberg, Gärdenfors? Målsättning hösten 2014, om vi hinner få med det i programmet.

Madeleine om uppdragsutbildning genom BHS. Hon ska träffa Margareta Lundberg Rodin från BHS och prata vidare om idén. Johanna har kontaktat Anna Lyngfelt, på GU, om samarbete med tanke på deras forskningsprojekt »Läsa mellan raderna«. Hon var positiv till samarbete och ska prata med kollegerna i Karlstad.

Anne om kontakt med Kamratposten, som enligt uppgift inte vill recensera fackböcker. Detta dementerade de dock, men medgav att så ofta ändå blir fallet, eftersom man inte tycker sig ha fackkunskaperna. Vi konstaterar att påtryckningen kan vara värdefull. Sonja pratar också om att kontakta tidskriften Respons om att ta upp facklitteratur för barn.

Nina Fridh ska tillfrågas om medverkan i Gläfs, liksom Ann Boglind.

Lena tar upp ämneslärarföreningar. Svensklärarföreningen är mycket aktiv, men hur är det med andra ämnen? Vi försöker undersöka detta.

Nästa möte förslagsvis fredag 11 april eller tisdag 22 april (beroende på när Ida har möjlighet).

Antecknade gjorde Johanna

25 november 2013

Från mötet 25 november 2013



Närvarande:
Beata Arnborg, Anne Brügge, Bengt-Erik Engholm, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Sonja Hulth, Lena Kjersén-Edman, Carl-Johan Markstedt och Lars Rydquist.

1. Madeleine presenterade sitt och Johanna Petterssons förslag till uppdragsutbildning om att läsa och samtala om facklitteratur. Bibliotekshögskolan i Borås (BHS) har visat intresse för att erbjuda utbildningen till västsvenska kommuner som en kompetensutveckling för deras anställda bibliotekarier, lärare och eventuellt skolledare.
2. Bengt-Erik och Sonja är på god väg med att initiera samarbete med flera studieförbund, och skall hålla kontakt sinsemellan för att erbjuda dem likvärdiga och likalydande förslag till samarbete kring läsning av och samtal kring facklitteratur. Det kan vara planering av utåtriktade, läsfrämjande program eller bara information inför anställda i studieförbunden om Gläfs intresseområden och vårt projektresultat.
3. Beata har fått välvilligt svar av UR:s redaktionschef Johan Grafström, som fått extra pengar för läsfrämjande. Hon påminner dem, om ärendet verkar fastna på vägen.
4. Bengt-Erik berättade att hans förlag Natur & Kultur visat god vilja angående ett större Gläfsseminarium på bokmässan 2014. Vi vill att samtalet skall ge ett bredare perspektiv på skolelevers läsning av fackböcker, och inte bli en lansering av en bok eller några författare. Tid: Torsdag eller fredag fm, då lärare och bibliotekarier är på plats. Inbjudan till seminariet bör gå särskilt till dessa yrkesgrupper.
5. På författarscenen, där Minerva disponerar två halvtimmar, vill vi se konkreta tips av fackbibliotekarie och/eller lärare på hur faktaböcker kan användas i klassrummet. Gärna även där på torsdagen eller fredag fm och kanske med elever som fann vårt pilotprojekt givande eller har ännu bättre idéer.
6. Anne tog på sig att skriva ansökan till SFF om medel för nästa år med Gläfs.
7. Lars Rydquist från Svenska Akademiens Nobelbibliotek anslöt och berättade om vår förebild Näfs, Nätverk för skönlitteratur på biblioteken. Näfs önskar breda diskussioner om folkbibliotekens inköp och bestånd och lobbar för att litteraturförmedling återinförs som ämne på BHS. Besökarna älskar att få råd om läsning, men bibliotekarierna har fullt upp med att administrera populärlitteratur. Det finns skillnader mellan bokhandel och bibliotek! Den 8/11 hade Akademien ett symposium i Börshuset om läsning och förmedling av skönlitteratur. För ett seminarium i samarbete mellan Gläfs och Akademien bör svenska språket stå i fokus och den facklitteratur som Akademien betraktar som skön: Essäistik, biografier och liknande. När Lars 15/1 pensioneras kan vår kontakt på Nobelbiblioteket bli Magnus Halldin, och Näfs-författaren Arne Johnsson är Författarförbundets man.
Lars visade den intressanta Synen på skönlitteratur på svenska bibliotek, av Maria Ehrenberg, Magnus Persson och Cinna Svensson (Kultur i Halland), en 55-sidig förstudie i ett projekt som skall växa till nationell dokumentation av bibliotekens uppdrag och praktik och följas av kompetenshöjande utbildningsinsatser. Bakom projektet står Kultur i Väst, Regionbibliotek Stockholm, Malmö högskola, projektägaren Regionbibliotek Halland, och Nobelbiblioteket med Näfs. Beställ eller ladda ned skriften här.
8. Ett namn vi vill knyta till Gläfs: Svensklärarföreningens Ann Boglind.
9. Till Nobelmuseets tisdagsseminarier diskuterades försteläraren på Östra Real i Stockholm, Katarina Lycken Rüter (nyss guldäpplevinnare), och hennes uppochnervända klassrum, The flipped classroom, där hon låter eleverna se en lektion i sin hemmadator och sen räcker tider bättre till för diskussion i klassrummet. Sök på hennes namn, och finn en liten film och hennes blogg om läsande och lärande! Ett annat ämne är »Reciprok undervisning«, en forskarstödd metod där elever läser i fyra steg: Utifrån bokens yttre förutspå handling/ställa hypoteser, ställa egna frågor till texten, klargöra otydligheter, sammanfatta. För mindre barn fyra figurer: Spågumman Julia, Nicke Nyfiken, Fröken Detektiv och Cowboy-Jim. Se En läsande klass! Vi enades om att i ett Gläfsseminarium i pedagogik bör föreläsaren behandla sitt ämne med särskilt fokus på facklitteratur.
Calle kontaktar Nobelmuseets forskningschef Katarina Nordqquist som planerar tisdagsseminarierna, som börjar med föreläsning och frågor och fortsätter i cafeterian med vidare diskussioner över sopptallrikarna.
10. Nästa möte: Onsdag 5 februari 2014, troligen Nobelmuseet.

Nedtecknare var Anne Brügge

8 oktober 2013

Från mötet 8 oktober 2013



Närvarande:
Bengt Erik Engholm, representant för BUS, författare.
Sonja Hulth, författare, journalist.
Johanna Pettersson, skol- och folkbibliotekarie.
Beata Arnborg, Minerva, författare.
Madeleine Hjort, författare, ordf NSG.
Anders Sundelin, frilansreporter, författare.
Göran Grimvall, fysikprofessor, representant för IVA o KVA, författare.

Madeleine sammanfattar seminariet i Borås 25 september. Vilka intryck hade andra? Intressant om hur läsprojekt går till i praktiken, och Sonjas och Eriks beskrivningar av författarprocessen. Akademikerna möjligen för manusberoende, men intressanta frågor ställdes, t ex om facklitteratur som enbart informationslitteratur, och relationen mellan lust- och nyttoläsning. Publiken: både studenter, författare mm. Ekonomi, dvs arvoden till forskarna, inte klart. Tack till Beata och Anne för arbetet med att få ihop programmet.

Sammanfattning av panelsamtalet på mässan om facklitteratur för barn.

Hur går vi vidare med att sprida idéerna från fackboksprojektet? Johanna berättar att Ekdala fortsatt med lässamtal, och Snösätraskolan är också intresserad av att fortsätta. Madeleine berättar att Nationella skolbiblioteksgruppen ska arbeta gentemot lärarutbildningarna, och då lyfta skolbibliotekariens roll.

Generellt: ska vi fokusera på läsfrämjande eller vetgirighetsfrämjande?

Näfs har startat en projekt som handlar om bibliotekariers förmåga att tala om skönlitteratur. Kan Gläfs göra något liknande, i samarbete med BHS? Uppdragsutbildning kring facklitteratur. Madeleine kontaktar BHS Finansiering kring projekt är centralt. Svårt att uppfylla Kulturrådets kriterier. Tänkbara samarbetspartners:
• Studieförbund. Sonja och Bengt Erik undersöker.
• Stiftelsen Skolan i samhället. Anders kontaktar dem.
• Göteborgs och Karlstads univ., projektet Läsa mellan raderna. Johanna kontaktar.
• UR. Beata kontaktar.

Kan man få ett förlag att hålla seminarium nästa bokmässa?
Nå lärarna via Skolforum och Mötesplats Skola?

Göran om KVA:s projekt NTA (Natur och teknik till alla) som är riktade till kommunerna och lärarna. Fokus är laborativ utrustning, och inte läsning.
Projektet NTA ("Naturvetenskap och Teknik för Alla") har akademierna KVA och IVA som garanter för att det vetenskapliga innehållet har hög klass. Det når nästan hälften av Sveriges kommuner, som betalar för att vara med. Då får man pedagogiskt material, lärarfortbildning mm. För eleverna finns till varje tema i projektet (till exempel Elektricitet och magnetism) en faktabok med innehåll som mest liknar en enkel variant av Forskning och Framsteg. Detta är kanske den största erfarenheten dagens elever i grundskolan får när det gäller att läsa annan faktatext än läroböcker. Regeringen har uppmärksammat NTA som en viktig del i skolans satsning på naturvetenskap och teknik.

Madeleine har pratat med Lars Rydqvist, Nobelbiblioteket och ordf i Näfs. Samarbete mellan nätverken? Lars bjuds in till nästa möte.

Vi pratade om läsning och läsförmåga när det gäller naturvetenskap och humaniora, lärarutbildningen och hur rekryteringen av studenter minskar dramatiskt inom bl a kemi. Stor fråga.

25 sept 2013 – seminariet

Facklitteratur – en väg till en bättre skola


Ett seminarium om facklitteraturens roll för ökad läsförståelse arrangerat av Gläfs i samarbete med Bibliotekshögskolan i Borås. Seminariet är kostnadsfritt.



Plats: Bibliotekshögskolan, Borås
Tid: 25 september kl 13.00–16.30

OBS! Seminariet äger rum dagen innan Bok & Biblioteksmässan i Göteborg öppnar.


  • 13.00 Introduktion. Anne Brügge, ordförande i Minerva, fackförfattarsektionen av Sveriges Författarförbund, hälsar välkommen med några ord om Gläfs, gruppen för läsning av facklitteratur i skolan.

  • 13.15 Läsningens praktik. Mats Dolatkhah har forskat kring det läsande barnet under 1900-talet. Han deltar nu i forskningsprojektet »Skolbibliotekets roller i förändrade landskap« vid Bibliotekshögskolan i Borås.

  • 14.00 Läsande och lärande i dag. Lars Höglund, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, bjuder på rön från SOM-undersökningarna. (Tvärvetenskapliga SOM-institutet, samhälle, opinion och medier, vid Göteborgs universitet tar fram statistik om kulturvanor och attityder i förändring.)

  • 14.30 Kaffepaus

  • 15.00 Facklitteratur – rolig, nödvändig läsning i skolan. Madeleine Hjort, ordförande i Nationella Skolbiblioteksgruppen, tillika medlem i Författarförbundets biblioteksråd, och Johanna Pettersson, folk- och skolbibliotekarie vid Ekdalaskolan i Mölnlycke, presenterar Gläfs pilotprojekt som tagit fram metoder för samtal kring facklitteratur i skolan. Lärare och elever i elva klasser i årskurserna 5–9 har läst, kritiserat och inspirerats av facklitteratur och träffat böckernas författare. Det är skolbibliotekarien på varje skola som lett projekten och samarbetet med lärare i svenska och SO-ämnen. Skolorna som deltagit är Snösätraskolan i Rågsved, Ekdalaskolan i Mölnlycke och Södermalmsskolan i Stockholm.

  • 15.45 Att skapa fackböcker för unga. Författarna Sonja Hulth och Erik H Mellgren berättar om sitt arbete.

  • 16.15 Barnen i fokus. Lena Kjersén Edman, litteraturvetare, bibliotekarie och litteraturkritiker med stor erfarenhet av boksamtal på bibliotek och i skolor, tar upp dagens trådar.


Anmälan ska göras till Susanne Steneros, Sveriges Författarförbund, ss@sff.info, senast den 9 september.
Seminariet är kostnadsfritt, men en avgift på 200 kr debiteras vid avbokningar senare än två dagar före seminariet.

28 maj 2013

Från mötet 28 maj 2013


Närvarande: Beata Arnborg, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Lena Kjersén Edman, Erik Mellgren, Anders Sundelin.

  • Anders Sundelin, fackboksförfattare och styrelseledamot av Minerva hälsades välkommen som ny medlem i Gläfs.

  • Lena Kjersén Edman inledde med ett nytillkommet ärende: Eva Bengtsson, förlagschef på BTJ förlag undrar om Gläfs anser att det finns intresse för en ny bok om författarsamtal och hur man stimulerar till ökat läsande. Eva Bengtsson ville även veta vad Gläfs ansåg om en bok med tips om facklitteratur, eventuellt indelad i olika ämnen. Båda förslagen välkomnades.

  • Madeleine Hjort redogjorde kort för Gläfs projekt som introduktion för Anders Sundelin.

  • Gläfs seminarium ”Facklitteratur – en väg till en bättre skola” den 25 september 2013 diskuterades. Programmet justerades. Lena Kjersén Edman föreslog att vi skulle förevisa exempel på facklitteratur i seminarielokalen. Madeleine Hjort skriver till Monika Johansson på Bibliotekshögskolan för att fråga om det är möjligt.

    Susanne Steneros från Författarförbundets kansli redogjorde för Gläfs ekonomi. Nätverket har fått ett anslag på 20 000 kr av SFF för att genomföra seminariet och trycka upp en ny Gläfsfolder. En budget för seminariet efterlystes, och gjordes också under mötet av Madeleine Hjort. Pengarna från förbundet täcker huvuddelen av kostnaderna, arvoden samt resor, för seminariet, resten kan täckas av delar av Minervas budget. Anne Brügge undersöker hur mycket Gläfs förväntas bidra till arvodena för Mats Dolatkhah och Lars Höglund.

    Beslutades att seminariet ska vara kostnadsfritt för deltagarna. Anmälan, som Susanne Steneros tar emot, ska vara bindande. Madeleine undersöker om anmälan även kan tas emot av Monika Johansson vid BHS. Anmälda deltagare som inte infinner sig debiteras 200 kr.

    Beslutades att inbjudan går ut med e-post. Sista anmälningsdagen sattes till 9 september. Alla Gläfsmedlemmar uppmanades att snarast skicka namn och e-postadresser till tänkbara seminariebesökare. Susanne Steneros kommer också att se till att alla deltagare får namnlappar.

  • Anne Brügge fick även i uppdrag att kontakta Nobelmuseet, medlem i Gläfs, för att fråga om de kan bidra till kostnaden att trycka en ny Gläfsfolder.

  • Deltagarna spånade om Gläfs framtida verksamhet. Alla uppmanades komma med förslag vid nästa möte, då vi också sammanfattar seminariet.

  • Nästa möte: 8 oktober kl 13.00 i Författarnas hus.

  • Antecknare: Beata Arnborg

16 april 2013

Från mötet 16 april 2013


Närvarande: Beata Arnborg, Olle Bergman, Anne Brügge, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Sonja Hulth, Lena Kjersén Edman, Gitten Skiöld och Lisa Östh.
  1. Vi välkomnade till nätverket Lisa Östh som är förlagsredaktör hos Natur och Kultur, där hon arbetar med läromedel i SO och NO för förskola och klasserna 1–6. Välkommen också till Lena Kjersén Edman, känd föreläsare, författare och kritiker. Hennes bok Tala om böcker: boksamtal på bibliotek, i skola och på nätet (BTJ Förlag) passar utmärkt Gläfs intresseområde.

  2. Gitten Sköld påminde om att vi behöver kontakta Kamratposten om deras påstådda policy att inte presentera fackböcker på sina litteratursidor.

  3. Göran Grimvall berättade om det 15-åriga skolprojektet Natur och teknik för alla. Årskurserna 5–9 arbetar med experiment, försök och bredvidläsning i ämnena biologi, fysik, kemi och teknik. 150 000 elever i 100 kommuner berörs varje år. KVA är huvudman. Målet är att eleverna skall lära sig att reflektera och diskutera i stället för att bara matas med fakta.

  4. Dagens huvuduppgift var att lägga fram ett förslag till program för Gläfs och Bibliotekshögskolans seminarium i anslutning till årets Bok & Biblioteksmässa. Monika Johansson har bokat lokal för eftermiddagen den 25 september. BHS bekostar lokalen och tar med seminariet i sina informationskanaler. NoK kan informera om seminariet i sitt nyhetsbrev till lärare. Madeleine föreslog att vi söker medel till seminariet hos Kulturrådet, som inte ofta givit till läsfrämjande av facklitteratur. Då bör vi framhålla att seminariet görs i samarbete med BHS. Minerva har något i sin budget för föreläsare.

    Programmet som pdf

  5. Övriga inlägg under Gläfsmötet:

    Sonja föreslog att förläggare i tidskriften Författaren intervjuas om sin fackboksutgivning för barn och ungdom.

    Anne berättade att Minerva och B/U-sektionen av SFF kommer att samarbeta om en programpunkt på den öppna Litteraturscenen, under arbetsrubriken Fackböcker för unga.

    Madeleine framhöll att Gläfs kan gå vidare genom att erbjuda fortbildning för lärare: Studiedagar om fackboken som resurs och metoder för boksamtal. Hon menade även att genrediskussionen är viktig för oss att driva: Fackbokens värde.

    Erik såg framför sig en biblioteksbesökare han kallar Upptäckaren, en som går in på biblioteket utan mål och hittar – fackböcker!


  6. Antecknat av Anne Brügge

11 oktober 2012

Från mötet 11 oktober


Anteckningar från nätverket Gläfs möte 11 oktober 2012 på Nobelmuseet. På flera punkter tillkommer nyheter från senare mejlkonversationer mellan medlemmar i nätverket.

Närvarande: Jöran Enqvist, Erik H. Mellgren, Carl-Johan Markstedt, Gitten Skiöld, Katarina Nordqvist och Anne Brügge.

Tv-bussar och all möjlig bevakning var redo på Stortorget när vi träffades för att gläfsa på Nobelmuseet. Vi startade några minuter efter tillkännagivandet av årets nobelpristagare.

  1. En författare har fått höra av Kamratpostens redaktion att tidningen inte recenserar fackböcker för barn. Detta är något för Gläfs att undersöka.
  2. Katarina Nordqvist är ansvarig för Nobelmuseets seminarieserie för allmänheten, en tisdag i månaden 16–17.30. Man brukar ha två forskare som talar en halvtimme var om ämnen med anknytning till nobelpristagare eller vetenskap i allmänhet, och det finns tid för en frågestund. Seminariets huvuddel är gratis, men för 100 kr kan man få tillfälle att fortsätta diskussionen över en tallrik soppa. Nu fick Katarina uppgifter på talare som vi tänkt engagera till seminariet i Borås 25/9 2013. Vi föreslår till Stockholm Anna Lund som disputerat på yngre barns informationssökande och Mats Dolatkhah med en avhandling om det läsande barnet. Calle har sedan i brev 16/10 förslagit tid för Gläfsseminariet på Nobelmuseet: 29 januari. Efter detta Gläfsmöte har Madeleine via e-post 18/10 kompletterat med ytterligare ett möjligt namn: Prof. Lars Höglund, som i Litteraturutredningens antologi Läsarnas marknad skrivit om bokläsning i skiftet mellan traditionella och digitala medier. Hans undersökning har gällt åldrarna 9–79, både skön- och facklitteratur.
  3. Gläfs på bokmässan. Sonja Hulth och Beata Arnborg hade i tidskriften Författarens färska nummer en fin artikel var om Gläfs och om vårt pilotprojekt om metoder för bokprat i skolan. Presentationen på litteraturscenen gick fint förstås, hunden var på plats på monterväggen och nu är alla broschyrerna slut igen. Vi måste trycka nya, men vi tog inget beslut om vem som skall sköta en nödvändig uppdatering av informationen. Madeleine Hjort hälsade till gläfsmötet att hon på bokmässan diskuterat med Nobelbibliotekets Lars Rydqvist om en gemensam ansökan till Kulturrådet angående boksamtal med skolelever. Han var intresserad av detta och tog även upp ämnet senare i samtal med funktionärer i SFF:s monter.
  4. Madeleine Hjort har lämnat in en ansökan till Kulturbryggan om läs- och litteraturfrämjande med fokus på fackboken, ett nationellt projekt i samarbete med Nobelbiblioteket, Näfs (Nämnden för skönlitteratur på biblioteken) m.fl., för tiden februari–december 2013. Vi har 9/11 fått nej på ansökan, i gott sällskap av 150 andra intressenter. Färre än tio fick dela på 1,4 milj.
  5. Ytterligare en nyhet tillkommen efter gläfsmötet, genom Madeleine: Karna Nyström som planerar Litteralund-festivalen 18–19/4 2013 vill att Gläfs presenterar sig, t.ex. i en diskussion om Gläfs intresseområde ur olika synvinklar och en redogörelse för vårt projekt att ta fram metoder för bokprat.
  6. Seminariet i Borås. Eftersom ingen från BHS var på plats, bordlades programläggningen till ett möte tidigt 2013, tidpunkten för detta får bestämmas via mejl. Vi har talat om medverkan från Textilmuseet, om hur man berättar historia. Peter Englund, frågan om genregränser. Dan Larhammar som är med i Medicinare mot pseudovetenskap. Folkvett heter ett organ för den ideella föreningen Vetenskap och Folkbildning, som vill främja kritiskt tänkande och motarbeta pseudovetenskap. KVA har en skolgrupp för fysik och biologi. Kanske kan fackförfattaren Erik Mellgren (även redaktör på Ny teknik Historia) och Göran Grimvall (båda ur vårt nätverk) samtala om hur man presenterar och diskuterar fakta och fenomen för/med barn. Det lider inte brist på stimulerande ämnen!
  7. I brev 19/11 inbjuder studierektor Monika Johansson (gläfsare) alla att komma med förslag till ämnen för bibliotekshögskolans kandidatstudenters sista termin. Kom in med ämnen! Framhåll fackbokens betydelse på skolbiblioteken! Föreslå någon i Gläfs nätverk till kontaktperson, eller ta uppdraget själv! Monika förmedlar våra förslag till elevernas lärplattform.

Vid datorn under mötet och efteråt: Anne Brügge 26 nov 2012


23 augusti 2012

Närvarande: Beata Arnborg, Göran Grimvall, Madeleine Hjort, Johanna Pettersson, och med anteckningsblocket: Anne Brügge.
  1. Mötet i april. Konstaterades att det aldrig gick ut något protokoll från förra mötet. Trots detta fick Anne förnyat förtroende att dokumentera dagens samtal. Den 17/4 deltog Sonja Hulth, Erik Mellgren, Beata, Madeleine och Anne. Monika Johansson hade skickat ett förslag på talare vid vårt kommande seminarium: Mats Dolatkhah som skrivit avhandlingen Det läsande barnet.
    Se http://bada.hb.se/handle/2320/9306
    Beata och Sonja fick i uppdrag att skriva i Författaren om vårt pågående projekt om metoder för samtal med elever om fackböcker. Det blir ett helt uppslag om Gläfs i utgåvan som kommer till bokmässan. Sonja tog på sig att kontakta Respons, ny tidskrift för recensioner av fackböcker. Bokmässan planerades.
  2. Hemsidan. Thomas Grundberg som inte kunde komma på augustimötet har hälsat att han skall ändra till ett system där flera kan arbeta med sidan. Kanske Wordpress framöver.
  3. Respons. Sonja har hälsat att kontakten med tidskriften är på gång. Det handlar bl a om att påminna dem om att även fackböcker för barn och ungdom bör uppmärksammas! Beata informerade om att Respons bara kommer att leva vidare om den blir livskraftig och står på egna ben. Det är alltså viktigt att tidskriften, som flera av oss läst och uppskattar, får prenumeranter.
  4. Bokmässan. Madeleine och Johanna berättar på författarscenen om Gläfs och vårt pilotprojekt kl 14, fredag 21 sept. Minerva har panelsamtal om ljudvågor, om att skriva om musik och tonsättare 14.20-15 samma dag. Gläfshunden av kartong följer med till Göteborg plus foldern.
  5. Anne ger förnyat löfte att kontakta Peter Englund angående Akademiens förhållande till fackböcker och ev. deltagande på seminariet 2013.
  6. Seminariet 2013. Göran kontaktar KVA:s skolgrupps Dan Larhammar, medicinare mot pseudovetenskap, angående en 30-minuters på seminariet. Johanna skall ta upp med Monika om Anna Lund som disputerat på barns informationssökande. Vi tror att nätverkets Erik H. Mellgren är en bra talare på författarsidan, och så behöver vi kanske någon som skriver för äldre barn. Madeleine får formulera rubriken för ett inslag om vårt projekt om samtal med elever om fackböcker. Vi behöver gå ut tidigt på vårterminen med bred inbjudan, och särskilt till regionens skolbibliotekarier, lärare, författare osv.
  7. Frågan ställdes hur det gick med våra förslag till uppsatsämnen för BHS, t ex utvärdering av Linköpings skolbibliotekssatsning. Avvaktar Monikas svar!
  8. Nobelmuseets seminarieserie. Anne skall höra med Calle om vi, vilket nämnts tidigare, får ha en Gläfskväll där denna eller nästa termin. Han är länken till arrangören av serien.
  9. Dagens huvudämne, äntligen: Skolprojektet om läsning och samtal. Roligt att höra Madeleine entusiastiskt rapportera om det intresse projektet väckt på skolorna. Kontakten har gått via Medioteket som inbjöd skolbiblioteken. Sex klasser på tre skolor är nu med och det är skolbibliotekarier som är projektledare på plats. De har alla konstaterat att det arbetas alldeles för litet med fackböcker! Nu kopplas vårt projekt till skolornas värdegrunder och läroplanen.
    • I Eklandaskolan, Mölnlycke, med många invandrarbarn håller Gläfs egen Johanna Pettersson i det hela, med två nior och en åtta. Deras fokus ligger på identitet, ursprung, och vad som kan göras med essäformen. Utöver våra förslag lyfter de fram Alexandra Pascalidous bok Taxi. Niorna har tidigare arbetat med det koloniala arvet, vilket gör fortsättningen naturlig.
    • På Södermalmsskolan deltar en engelskklass och två andra i åk 9. De fokuserar på enskilda människoöden och skall avsluta projektet med ett reportage på skolans digitala medier.
    • Snösätraskolan i Rågsved med över 100 språk i farten deltar med åk 5 skall framför allt arbeta med Ylva Herholz Tysklands bleka barn. På projektets bekostnad får skolorna på slutet besök av författare.
    • Madeleine skall intervjuas av en journalist från Skolverket som skall publicera intervjun på deras hemsida.
    Efter projektets genomförande skall förstås en utvärdering göras och vi får fundera på vad som sedan skall hända: Mer pengar, fler skolor som kan gå vidare på egen hand med våra erfarenheter som grund? Det blev inte en referensgrupp till projektet, som vi planerade i vintras. Tiden och pengarna räckte inte till.
  10. Nästa möte med Gläfs blir den 11 oktober kl 13.15 på Nobelmuseet i Stockholm. Seminariet skall då schemaläggas och ekonomin ses över.

Antecknat av Anne Brügge

17 april 2012

  • Se anteckningar från mötet 23 augusti.

9 februari 2012

  • Catrin Eriksson hälsas välkommen som ny medlem i GLÄFS. Catrin berättar att i Linköping har 10 skolbibliotekarier som är intresserade av facklitteratur gått samman i en grupp.
  • Madeleine föreslog en professor i litterär gestaltning kopplad till sakprosa. I Norge finns två sådana professurer. Gruppen beslöt att det är viktigt att ta del av erfarenheter om hur de gått tillväga där för att få universiteten intresserade och hur finansieringen gått till.
  • Gläfs har fått 75 000 kr från Lars Salvius-föreningen för att tillsammans med lärare och bibliotekarier utveckla litterära metoder för samtal om facklitteratur. Detta arbete ska enligt ansökan börja i april och vara färdigt månadsskiftet november–december. Madeleine presenterade ett förslag om hur arbetet kan gå till. Hon utsågs som ansvarig för projektet och kommer att genomföra det tillsammans med lärare och bibliotekarier samt Medioteket. I inledningsskedet avgränsar vi oss främst till högstadie- och gymnasieskolan. Tillsammans med undervisande personal tas teman fram där två eller flera fackböcker visar på olika perspektiv.
  • Fler teman och titlar efterlystes och gruppen uppmanades att komma med förslag. Tanken är att vi ska bygga en bank av teman. Thomas efterfrågade också översatt facklitteratur, vilket naturligtvis också ska ingå. Vi var överens om att det är viktigt att använda det som finns i biblioteket.
  • Carl-Johan påpekade att det är viktigt med konkretisering, lärare och bibliotekarier behöver hjälp i hur man närmar sig texter. Gruppen behöver få fram någon slags metodik om hur man kan samtala om facklitteratur. Tillgängligheten nämndes också, ofta har ämneslärare egna bibliotek och är inte vana vid att samarbeta med biblioteket. Här utbröt en livlig diskussion om olika metoder och läspedagogiska strategier.
  • I anslutning till diskussionerna om metoder påpekar Göran att det är intressant att fundera över vad läsning är. Han menar att naturvetenskapliga texter ofta kan vara enklare och koncisare i artikelform, det kan vara en fördel att presentera dessa istället för en bok. Även artiklar tillgängliga i fulltext på nätet samt e-böcker bör ingå i projektet. Madeleine menar att naturligtvis kan olika typer av medier ingå och att de som kommer att delta från fältet bör få ha synpunkter om detta.
  • Utvecklingsarbete tar tid! Madeleine vill att vi utser en arbetsgrupp för projektet. Arbetsgruppen ska vara ett bollplank och slipa på idéer och bidra med reflektion. Till arbetsgruppen utsågs Carl-Johan Markstedt samt en skolbibliotekarie i Catrins grupp som ska tillfrågas. Till förslaget presenterades en budget för projektet. Gruppen beslutade att vi kan arbeta utifrån förslaget. Projektet ska slutredovisas med en rapport där tillvägagångssätt och genomförande beskrivs. Bibliotekariers och lärares erfarenhet är viktig att dokumentera. Denna rapport kan sedan utgöra underlag för ytterligare ansökningar samt presenteras vid seminarier och mässor.
  • GLÄFS-seminarium: tidigast våren 2013, men troligast hösten 2013. Förslagsvis kommer seminariet att förläggas till Borås onsdagen före Bok- och Biblioteksmässan. Seminariet ska vända sig till bibliotekarier och lärare med olika perspektiv på läsning och arbete med facklitteratur för barn och unga samt goda exempel från yrkesverksamma om hur man framgångsrikt kan arbeta med olika strategier för läsning av facklitteratur. Teorier om läsning och läsvanestudier bör presenteras och diskuteras. Samarbetspartner behövs för finansiering. Förlagen kan vara sådana, Carl-Johan har tidigare haft erfarenhet av detta. Även Skolbibliotekslyftet som har medel från EU diskuterades. Möjligen skulle seminariet kunna ingå i Skolbibliotekslyftets senare del.
  • Carl-Johan avslutar med att berätta om Nobelmuseets forskningsseminarium som är öppna för allmänheten. Där presenteras forskning i ca 30 minuter och därefter sker ett samtal med en opponent. Här kan vi medverka med forskning om läsning av facklitteratur men också forskning i ett vidare perspektiv, t ex läsning förr och nu.

17 november 2011

  • Madeleine Hjorth har ansökt om medel hos Lars Salvius-stiftelsen för att skapa metoder för att tala om facklitteratur (med exempel från metoder att prata om skönlitteratur som redan finns och är etablerade).
  • Anne Brügge påminde om att den statliga litteraturutredningen föreslagit regeringen att stödja läsfrämjande åtgärder 2012 och att det var viktigt att vi fick del av det stödet.
  • Initiera forskning om facklitteratur. Monika Johansson åtog sig att framföra våra idéer på bibliotekshögskolan inför vårterminen då studenterna väljer ämnen för examensarbeten. Ett exempel på ämne har vi tidigare talat om: Jämföra hur fackböcker används i skolan i andra europeiska länder.
  • Jöran Enqvist tipsade om möjligheten att utlysa en tävling för bästa uppsatsen om fackböcker.
  • Madeleine föreslog att vi även skulle vända oss till svensk biblioteksförening i bland annat denna fråga, eftersom de brukar uppmärksamma Årets uppsats. Jöran hänvisade även till Monica Reichenbergs lilla studie Om textsamtal och svaga läsare (hämta som pdf). Hon har även skrivit Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet (2008).
  • Anne berättade att Norge redan har två professurer i sakprosa och tyckte att Gläfs borde verka för att Sverige borde få åtminstone en. Hon ansåg att vi skulle gå direkt till staten och universiteten. Madeleine trodde mer på att gå till olika forskningsstiftelser, men underströk att det är viktigt att vi vet vad vi vill, till exempel till vilken fakultet en sådan skulle vara knuten. Även Monika ansåg att det var viktigt; att som i Norge knyta den till litteraturvetenskap kan också betyda att det återigen blir fokus på skönlitteraturen, något hon har erfarenhet av från bibliotekshögskolan.
  • Göran Grimvall upplyste om att en professur kostar 2 miljoner om året, och tyckte att det var viktigt att diskutera lärosäte. Lärarutbildningar, estetiska utbildningar eller tvärvetenskapliga utbildningar nämndes. Anne talade om att yngre lärosäten kan vara mer öppna för nya vägar och föreslog Södertörns högskola eller Umeå. Jöran trodde ett det kunde finnas ett intresse för detta vid Örebro universitet.
  • Göran tog upp den nya läroplanen för skolan som bland annat föreskriver teknik på alla stadier samtidigt som det inte finns några utbildade lärare. Det kommer att betyda att tekniken tas om hand av slöjd- eller fysiklärare och får ett konkret innehåll, samtidigt som teknikämnet i så hög grad bygger på vår förmåga att ta till oss information och en övergripande förståelse för gränsvärden (En parallell – geografiämnet reduceras till att vara handla om våra städer). Vem ska fylla detta vakuum? Monika framhöll att informationskompetens innebär att man både kan ta till sig information, gallra samt sända vidare till andra.
  • Gläfs seminarium: Beslutades att det tidigast kan hållas hösten 2012. Eventuella platser diskuterades, Göteborg, Stockholm, Linköping. Ett rubrikförslag att fundera på: ”Den sanna litteraturen”.
  • Johanna Pettersson tog upp Gläfs hemsida: Hur ofta ska den uppdateras? Kan den vara öppen? Svaret blev ofta och Thomas Grundberg skulle se till att den blev öppen så att vi alla kan göra inlägg.
  • Var och en ska till nästa möte lämna åtminstone en bra inledningsmening till en fackbok, en utmaning Johanna skrivit in på Gläfs facebooksida.

18 augusti 2011


  • Gläfs har fått ett igångsättningsbidrag från Sveriges Författarförbund.

  • Fredag den 23 september kl 14.30 presenteras nätverket Gläfs på Litteraturscenen på Bok & Bibliotek i Göteborg. Anne Brügge leder samtalet.

  • Diskuterades nya grupper som kan vara intressanta att involvera. Mötet beslöt dock att avvakta och i stället inrikta krafterna på innehållet samt på utformning av och stöd till bokprat om facklitteratur.

  • Planering av Gläfs-seminarium våren 2012. Gruppen var enig om syftet, nämligen att nå skolan, skolbibliotekarier, lärare och skolledare för att få dem att reflektera över användningen av fackböcker.

    Inför seminariet är det viktigt att
    - främja fackbokens ställning
    - hålla en positiv ton för att entusiasmera deltagarna
    - lägga tid och kraft på att nå rätt publik
    - välja rätt tidpunkt så att skolpersonal kan delta

11 maj 2011


  • Nya representanter/organisationer att dra in i arbetet: förläggare, läsfrämjarforskare, fackförfattare för barn, vetenskapsjournalister, Nobelbiblioteket, Litteraturutredningen, En bok för alla.

  • Presentation av Gläfs-vovven, ritad av Viveka Sjögren.

  • Frågor som diskuterades och som skulle vara intressanta att få undersökta, kanske av studenter på ex-vis D-nivå inom biblioteks- och informationsvetenskap, förlagsvetenskap, pedagogik och litteraturvetenskap med flera:
    - Frågan om fackbokens ställning i andra länders skolundervisning och skolbibliotek.
    - Vilka faktorer påverkar inköpen av fackböcker? Hur når förlagen skolorna?

  • Planering inför Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 22–25 september. Hur ska Gläfs presenteras?